Dagens accessoarer

Trots att vi är inne i den torra, svala perioden kan det regna hejdlöst.
Skyfallen är ofta väldigt lokala, det kan ösregna runt Nana medan det här i Asoke inte kommer en enda droppe.
 
På förmiddagen regnade det ihärdigt i Bangkok och det blev till att ta på flip-flop och fälla upp paraplyt.
 
 
Tillsammans med ett par väninnor åkte jag idag till Klong Toey (Bangkoks slumområde) för lämna lite kläder som förhoppningsvis kan komma till nytta.
När vi kom närmare området såg vi att vattennivån där var för hög för att åka ända in med bilen.
Vi lyckades ta oss till Mia (som driver Mammas kök) och fick lämna våra grejer där.
HÄR kan du läsa ett tidigare inlägg från Klong Toey.
Hon bjöd på kaffe och vi pratade en stund, tyvärr kände vi oss tvungna att skynda därifrån eftersom regnet vägrade ge sig och vi var lite rädda att vi skulle bli fast och inte kunna ta oss hem.
 
Kan ni tänka er att bo i ruckel eller plåtskjul och med vatten upp till knäna?
Det är vardag för invånarna i Klong Toey.
 
När det regnar då regnar det rejält. Den här bilden är tagen strax utanför Bangkok, vid ett tillfälle i höstas, under regnperioden.
 
Nu har regnet upphört och solen är på väg fram mellan molnen.
Det kommer att bli en varm och fuktig eftermiddag.

Promenad

Ibland kan det vara skönt att strosa kring för sig själv. Bara gå runt och insupa atmosfären.
Det finns så många platser här i stan som jag aldrig kommer att hinna se. Bangkok är en jättestad.
Att vandra runt lite planlöst funkar nu för tiden bra, även om man som jag saknar lokalsinne.
Mobilen har full koll på var man befinner sig.
 
Skyltas gör det men det är inte alltid det är till någon hjälp.
Många kvarter påminner om varandra och man kan luras att tro att man känner igen sig.
 
Matvagnar finns i varje hörn, bra om man blir hungrig på sin promenad.
 
Shoppa kan man också göra på de flesta platser.
Finns det någon som varit i Thailand utan att köpa ett par elefantbyxor? De är bekväma och svala, varenda backpacker har minst ett par. Jag har dem också, det är mina lekbyxor. De åker på när det är dags för barnhemsbesök, perfekta att leka och resa i men så särskilt snygga, det är de inte.
 
Det händer faktiskt  att man kommer in på vägar som känns lite ödsliga men bara ibland och bara en kort stund.
 
Det är oftast bäst att titta neråt, att se var man sätter fötterna. Lösa gatstenar och höga trottoarkanter finns det gott om. Att se upp emellanåt kan vara en bra idé för rätt som det är känner man igen någon byggnad och då kan man kanske ta sig hem utan karta, kompass eller mobil.
 
Mitt hurtiga valspråk för dagen, "promenera mera".
 
 
 

Femfemma

Jag är numera en "femfemma", dvs en som inte har alla hästar hemma, inte har alla knivar i lådan, min hiss går inte hela vägen upp och så vidare. För en stund sedan var det 55 år sedan jag kom till världen och under ett helt år kommer jag nu att vara en femfemma, lite bakom flötet, en aning eljest.
I alla år har nog min pappa varit först att gratulera så blev det ju förstås inte i år. Lillasyster Annica verkar ha tagit över denna uppgift, hon skickade en hälsning stax efter midnatt ,min tid. Klart först av alla eftersom maken är i fjärran land.
På thai uttalas siffran fem "ha", två femmor blir alltså "haha".
Min förhoppning är att det här året ska bli extra roligt och kanske ska jag passa på att vara lite galen, haha.
 
Jag är mitt eget livs drottning. Jag bestämmer hur mitt liv ska se ut.
 
Lite äventyr är alltid kul, en adrenalinkick kan aldrig vara fel.
Man lever bara en gång.
 
Jag inbillar mig att jag är rätt balanserad så det kanske får bli en lagom portion av äventyr och stillhet.
 
Det här kommer förmodligen att bli mitt sista år i Asien och jag ska utnyttja varje dag.
Hoppas ni hänger med på mina/våra kommande äventyr.
 
 
 


Lady i Bangkok

En lättsam blogg om mig och mina upplevelser långt hemifrån.

RSS 2.0