Sval morgonpromenad

Vi är i Sydkorea och här i Seoul är det svalt och soligt. Det är ganska skönt att ibland åka bort från hettan och fukten i Bangkok.
 
I morse tog jag en rejäl långpromenad. Maken gick till sitt och jag gjorde honom sällskap en bit för att sedan fortsätta på egen hand.
 
 
Efter en stund tog jag sikte på Namsan Mountain. Jag har gått i parken och promenerat upp till Seoul Tower tidigare men det har alltid varit på hösten. Nu ville jag se hur naturen såg ut i februari.
 
Någon snö såg jag inte men bäckarna och dammarna var frusna. För några veckor sedan var det isande kallt, det var närmare -20 grader.
Nu pendlar temperaturen runt noll, beronde på hur solen värmer. 
 
När jag traskat runt på kända vägar i parken en stund kände jag för något mer utmanande.
För att hålla hjärnan igång sägs det ju att man måste trampa nya stigar och beträda okänd mark.
 
Sagt och gjort. Jag klev av stigen och gick in i skogen, kanske lite dumdristigt för en person som jag, en vimsig svensk kvinna med total avsaknad av lokalsinne. Nu visste jag att berget inte är så himla stort och om jag kom vilse så skulle jag ju komma nerför det på någon sida.
Dessutom måste ju ormar och annat ottyg ha gått i ide.
 
Eller? Nja jag hajade faktiskt till och adrenalinet steg för en sekund då detta uppenbarade sig. Ett tjock rep kan se lite ormlikt ut på håll och utan glasögon.
Nu var det bara ett gott tecken, här finns det, eller har i alla fall funnits, människor.
 
Ännu ett tecken på mänskliga varelser.
Bra att veta att jag hade tak över huvudet om det skulle krisa till sig.
 
Efter en god stund och med iskalla fingrar hittade jag tillbaka till hotellet.
Nu är klockan här hög tid för afternoon tea.
Det tycker jag allt att jag är värd efter långpromenaden i "vildmarken".
 
 
 

Mumsigt

Den koreanska maten är kryddstark och mycket god. Chili, vitlök, salt och ingefära är vanliga kryddor.
På restaurang tillagas oftast köttet vid bordet, vilket är trevligt.
 
 
När kött, svamp och vissa grönsaker är färdiggrillade klipps köttet i små bitar, läggs i ett salladsblad och rullas ihop för att sedan stoppas in i mun.
 
Banchan kallas de smårätter som serveras till en måltid.
Det kan vara kimchi, potatis i olika fomer, zucchini, sojabönpasta, vitlök, salladslök och många andra marinerade grönsaker.
 
När vi har varit ute i större sällskap kan det bli väldigt många olika små sidorätter. Man beställer bara vilket kött eller fisk man vill ha, sidorätterna fylls på efterhand så länge du har kött kvar.
 
Till maten dricks ofta öl och soju (en destillerad dricka som påminner svagt om vodka). Den är svagare och godare. Det finns vissa procedurer man ska följa när man dricker öl eller soju. Man får tex inte fylla på sitt eget glas. När man fyller på till någon annan måste flaskan hållas med båda händerna, den som får påfyllning ska också hålla sitt glas med bägge händerna.
 
Det här är ett urtida "kylskåp", här grävdes maten ner innan det blev vinter. Man kunde sedan under den kalla årstiden plocka upp den konserverade, fermenterade godsaken när det behövdes.
 
Kimchi är nog den delikatess  från Korea som flest av oss känner till. Det lär finnas flera hundra varianter men ofta är det fermenterad salladskål som bjuds. Man kan få en fräsch eller äldre variant, den äldre smakar mer syrligt. De flesta hushåll har sitt eget recept och ni förstår att de älskar sin kimchi eftersom de äter den till varje mål, frukost, lunch och middag och visst är det gott.
 
Det var allt från Seoul för denna gång.
Nu blir det Bangkok några dagar innan det är dags för nästa resa.
God fortsättning på helgen.

En del av Seoul.

 
Visst är det fint när gammalt blandas med nytt?
 
 
De här bilderna är tagna i Gyeongbokgung, som en gång var huvudpalatset i Seoul.
Palatset är byggt år 1395 och består av många byggnader med totalt 7700 rum och är  beläget på ett gigantiskt område. Det påminner lite om Förbjudna staden i Bejing.
Alla byggnader är välbevarade och har restaurerats flera gånger.
 
 
Jag har varit här tidigare men eftersom en trevlig kvinna och hennes unga dotter frågade om jag ville följa med dem så blev det ett nytt besök.
 
Det var någon typ av studiedag för elever i alla åldrar (mannen i blått är dock ingen elev utan en fullfjädrad vakt) och många av dem var klädda i traditionella kläder.
De var så tjusiga även om vissa såg ut som om de satt en lampskärm på huvudet.
När vi tröttnat på tempelbyggnader förflyttade vi oss till Bukchon Hanok Village.
 
Där finns en massa smala gränder, gamla hus och en atmosfär som tilltalar mig mer än tempelområden.
 
Vissa hus lär vara 600 år gamla men det verkar som att just de numera ofta är butiker, gulliga små caféer  eller gallerier. Några av husen var nog nyare men byggda i gammal stil. Husen på bilden ovan är bostäder.
 
 
Jag hade mysigt sällskap av en ung och glad (oftast) liten tjej och hennes mamma.
De bor faktiskt i Bangkok så vi har bestämt att vi ska ses igen. Vi får se om den lilla kommer ihåg mig nästa gång vi ses.
 
 
 

Lady i Bangkok

En lättsam blogg om mig och mina upplevelser långt hemifrån.

RSS 2.0