Återkomsten

Jag är tillbaka i Bangkok sedan ett antal dagar tillbaka.
Det krävs faktiskt  en viss tid för att komma in i det vardagliga livet igen trots att vi nu bott här i 3,5 år.
Jetlagen gör sitt för att besvära välbefinnandet, men nu tror jag den gett med sig. 
 
En hel del är sig likt här runt Asok, parken finns kvar och vi fortsätter våra promenader runt den lilla sjön.
 
Vissa "parkinventarier" (gubben ovan har varit en vanlig syn i parken under flera år) är kvar och en del väninnor finns också på plats. Tyvärr har delar av vän- och bekantskapskretsen flyttat vidare, av olika anledningar.
Nya svenskar har anlänt och det är förstås trevligt att lära känna nya människor men det får vänta till nästa vecka.
Eftersom jag varit borta i 134 dagar har jag lite att göra innan jag socialiserar på allvar.
 
Här är vi nu inne i den våta perioden och det betyder att det regnar lite (eller mycket) varje dag.
 
Översvämningar är vanliga så här års.
Åskan mullrar och himlen ljusnar upp av blixtar med jämna mellanrum. Varmt är det förstås ändå, 35 grader och fuktigt, det tar lite tid att vänja sig vid klimatet igen.
Det hindrar inte att maken och jag till helgen tar en liten tur till havet för att vila upp oss och kanske få lite sol 😉
 

Snart ett minne blott?

De senaste veckorna har det varit mycket skriverier och debatter på sociala medier angående gatumatsförsäljningen här i Bangkok.
En av de engelskspråkiga tidningar gick ut och sa att all försäljning utmed gatorna i stan skulle förbjudas och vara borta innan årets slut.
Högljudda protester kom från både säljare och köpare. Massor av människor skulle komma att mista sin försörjning och ännu fler förlora möjlighet att köpa mat, till för dem rimliga priser.
En ägare till en restaurang av bästa och dyraste klass skrev att ett sånt förbud skulle innebära slutet för riktig thaimat.
I samma veva utsågs Bangkok till den stad i världen som erbjuder bäst gatumat.
Förbudsbeslutet dementerades från olika håll och nu vet ingen vad som gäller, rörigt värre.
Antalet matvagnar har minskat drastiskt och i vissa områden upphört helt, så viss sanning låg det väl i den där artikeln.
 
 
I sanningens namn har jag många gånger svurit över bristen på framkomlighet på Bangkoks trottoarer men inte vill jag att matvagnarna ska försvinna.
Utan dem är inte Bankok, Bangkok.
Vi får hoppas att man kommer fram till någon typ av kompromiss.
 
Om inte så kommer denna syn snart att vara ett minne blott.
 
Diskussioner som rör trafiken har också pågått.
 
Den här typen av hinder har satts upp på olika platser bl.a här hos oss vid Asok.
Dessa pinnar ska hindra motorcykelförare från att fara fram på trottoarerna. På de ställen där trottarerna faktiskt är breda och bara enstaka försäljning förekommer har vi gångare istället problem med snabbåkande motorcyklar. Tror ni de lät sig hindras av lite pinnar, nej då. På ett par platser är hindren redan borttagna igen.
 
Det här, är ännu en sak som debatteras flitigt just nu. Ett förbud mot passagerare på flak.
Alla pickup-bilar transporterar folk.
Arbetsgivare kör sina anställda på det här viset, familjefäder skjutsar runt sina familjer på flaken (eller på motorcykeln). Man kan se flak som är helt överlastade med människor. Man kan till och med de dem ligga i hängmattor som dinglar på flaken.
Debatten blev åter högljudd, hur ska fattigt folk kunna förflytta sig och sina familjer om förbudet träder i kraft.
Nu tror jag att det är förbjudet och läste för ett par veckor sedan att en förare kunde få 200 THB (ca 50 kr) i böter om han trotsar förbudet. Några dagar senare läste jag att förarna skulle komma undan med en tillsägelse.
 
Säga vad man vill men Bangkok håller på att förändras.
Vi får se vad som gäller när jag kommer åter.
Nu bär det i väg mot Sverige.
 
Vi  syns och hörs om ett par dagar.
 
 
 
 
 
 
 

Ta seden dit man kommer.

Songkran närmar sig med stormsteg och förberedelser pågår.
Det ska smyckas och köpas in diverse "vapen" och verktyg för vattenkastning.
Dessutom ska man vara rätt klädd, en blommig, bjärt skjorta är det som gäller.
De svarta och vita kläderna som många thailändare fortfarande bär är (i alla fall tillfälligt) utbytta mot färgsprakande skjortor.
 
Personalen på Foodland är redo.
 
Och titta här, i år ska även maken kunna delta i rätt klädsel.
Struken och välhängd väntar skjortan på hans ankomst.
 
Under Songkran är det många thailändare som passar på att besöka släktingar utanför Bangkok.
Ning och hennes familj for i natt till hennes hembygd i nordöstra Thailand, nära gränsen till Kambodja.
(Hon kommer från Surin, där den röda markören är placerad)
Hela famijen reste i bil och jag hoppas resan gick bra. Det är väldigt mycket folk ute på vägarna och olycksrisken är stor.
 
Så här såg det ut för ett par år sedan när vi deltog i, eller åtminstone beskådade spektaklet.
I år infaller Songkran samtidigt som påsk och vi är  kvar i stan en av dagarna sedan reser också vi norrut men bara ca 20 mil. Vi kommer kanske att fira både nyår och påsk på en och samma gång..... eller också gör vi något helt annat, vi får se.
 
Firandet väntas för övrigt bli lugnare i år, vi har ju fortfarande sorg här i landet.
Jag är inte så säker på att festprissarna låter sig tyglas.
 
 
 

Lady i Bangkok

En lättsam blogg om mig och mina upplevelser långt hemifrån.

RSS 2.0