När det ovanliga blir vanligt

Nu har vi bott här i fjärran östern i drygt fyra år och jag kan konstatera att min syn på vad som är udda, häpnadsväckande, konstigt och ovanligt, drastiskt förändrats.
Det finns mycket som jag inte längre lägger märke till eller ens ser.
 
Jag har vant mig vid andra djur. Ödlor och sköldpaddor naturligtvis, dem har jag visat många gånger.
 
Att en duva kan se ut så här, det hade jag ingen aning om när vi kom hit. Den är inte alls särskilt ovanlig här.
Lägg märke till hur duvans färger så snyggt matchar omgivningen.
 
Elefanter hör inte längre till vanligheterna i Bangkok (tack och lov) men de förvånar mig inte längre.
 
Klimatet har jag också vant mig vid.
Det är hett under större delen av året, fuktigt för det mesta och riktigt blött ibland.
 
Jag har lärt känna en ny kultur.
 
 
Vad som transporteras och hur transporterna på Bangkoks gator går till är numera inget som får mig att höja på ögonbrynen men ibland kan jag inte låta bli att ta en bild.
 
Att människorna här arbetar på olika villkor, tider och nivåer är uppenbart.
 
Färsk frukt hittar man överallt , t.o.m växande längs soierna, läckert men absolut inte ovanligt.
 
Asiatiska maträtter tillhör vardagen.
Det finns förstås många ovanliga rätter och flera av dem har jag inte testat, av olika anledningar.
 
De första åren hade jag alltid kameran med mig och jag fotograferade varje dag. 
Jag har massor med gatubilder, bilder på byggnader, växter, djur och människor.
Numera ser jag inte mycket som jag vill föreviga, tycker att jag redan dokumenterat det mesta.
Det är nästan så att jag just nu tycker att Sverige och Europa är mer spännande.
Kanke är det dags att resa hem ett tag.
 
Våren har varit händelserik och intressant och det har inte funnits utrymme för hemlängtan.
Nu, om några dagar bär det av och jag längtar så.
 
Innan dess ska maken komma hem (till Bangkok) så vi hinner ses lite innan vi åter skiljs.

Bedårande

Att jag gillar hus i kolonialstil har ni kanske inte kunnat missa.
Kolla in den här helt bedårande huset, "The House".
Det ligger i Sathorn inte långt från där vi bor. Trots närheten har jag inte varit här förut.
Huset är byggt 1889, det är bra renoverat och i fint skick.
 
Restaurangen fick förra året utnämningen "Asiens 50:e bästa restaurang".
 
Vilken tur att huset får stå kvar som en häftig kontrast till skyskraporna.
Det "trasiga huset" i bakgrunden är Maha Nakhon, för tillfället den högsta byggnaden i Bangkok. Med sina 314 meter slår det Baiyoke Tower med 10 meter.
 
The House har en trevlig innergård där det är skönt att sitta fram emot eftermiddagen då solen inte når ner mellan skraporna. Vi får hålla tummarna för att det inte finns några planer på att riva stället. Det känns ibland som att alla mysiga gamla tillhåll måste ge vika för gigantiska hotell eller condos.
 
Trädgården är som gjord för afternoon tea.
 
Trevlig helg <3
 

Parker

Som storstadsbo är jag himla glad för de grönområden som finns i staden.
 
Benjakitti i morgonljus.
 
Jag undrar hur många varv jag gått runt den lilla sjön. Varvet är 1,8 km.
 
Lika vackert alla tider på året.
 
För att få lite variation går jag ibland till den större Lumpini Park.
 
Man kan lätt gå mellan parkerna, via skywalks. Det gäller bara att hitta dem.
 
 
När man väl är på broarna är det bara att trava på, ovanför vatten och trafik, smidigt.
 
På vissa ställen längs den ca 2 km långa vägen används staket och räcken som vädrings- eller torkställ.
 
I Lumpini finns det  alltid mycket folk och en hel del att titta på.
 
Varanerna är många och det är kul att höra turisters eller nykomlingars skräckblandade förtjusning när de får syn på en ödla av större modell.
 
Thailändarna själva tar det med ro.
 
 
Parkerna kan förstås aldrig ta bort längtan efter skog, berg eller hav men gör mitt vardagsliv gladare.
April är tyvärr en månad då parkpromenaderna nästan är olidliga. Temperaturen ligger ofta på nästan 40°, dessutom är luftfuktigheten hög under den här årstiden.
Jag har (förutom första året 2014) åkt hem till Sverige i mitten/slutet på april. 2015 och 2016 jobbade jag hemma.
Förra året blev april en ledsam månad eftersom min pappa mycket oväntat gick bort och jag fick vänta på mitt visum och flygbiljett innan jag kunde ta mig hem. De veckorna har jag nästan förträngt.
I år blir hemresan för sommaren lite senare, jag åker i mitten på maj. Jag ska alltså ta mig igenom hela april innan det är dags. Det gäller att planera in roligheter.
 
Fick just den här låten i huvudet: 
"Om man gärna vill höra lärkans drill eller trastens glada sång,
om älskar hav och vindar och är trött på glas och betong,
är det konstigt att man längtar bort nån gång?"
 
Den slår liksom huvudet på spiken ;)
 
På tal om lärkan, det är en sånglärka som flyttat in i min palm. Hon lagt två ägg i boet och nu väntar vi med spänning på att de ska kläckas.
Fortsättning följer.......
 
 
 

Lady i Bangkok

En lättsam blogg om mig och mina upplevelser långt hemifrån.

RSS 2.0