Nebbiolo

Nebbiolodruvan betraktas som en av världens främsta druvor och Piemonte i norra Italien är druvans hemland.
Nebbiolodruvan behöver mycket ljus och värme på sommaren men mår bra av en kall vinter för att regenereras.
 
La Morra
 
Hela området är fullt av vingårdar.
Vinernas konung, Barolo, framställs av Nebbiolodruvan. En god Barolo ska med tiden utveckla inslag av tryffel, tjära, teblad och rosor och när det är fullgånget ska det ge en sammetsliknande, mjuk och fyllig känsla i munnen.
 
Det här är ett billigare men nog så gott alternativ till en Barolo.
 
En resa till Piemonte kan starkt rekommenderas.
I den lilla staden La Morra är utsikten något utöver det vanliga.
 
Förutom vin odlas även hasselnötter och det var bröderna Ferrero i Alba som efter andra världskriget började tillverka en speciell nötkakaokräm, Nutellan var född.
 
Den här reklamskylten vann 1911 pris för sitt nytänk. På den här tiden drack inte kvinnor rödvin, det ansågs alldeles för starkt och för smakrikt för en kvinna, de skulle dricka champange. Dessutom ansågs det väldigt omoraliskt för en kvinna att sitta på restaurang ensam utan manligt sällskap.
 
I morgon ska vi (Evelina, Richard och jag) på en liten resa i Frankrike.
När vi kommer tillbaka till Olivetta dröjer det bara någon dag tills resten av gänget kommer farande.
 

Italienska små byar

I dag har vi gjort en liten tur med bilen. Vi åkte en bit längs Nerviafloden i dalgången öster om den vi bor i.
 
Här ser ni Dolceaqua. Byn ligger på båda sidor om floden och binds samman med en 33 meter lång, gammal stenbro. Det är en anrik by där den mäktiga familjen Doria hade sitt säte under 15 00 - talet. Här finns vingårdar och vinet som produceras här kallas Rossese eller vino di Dolceaqua.
 
Här ser ni den vackert belägna byn Apricale
 
Ser ni cykeln på kyrktornet?
 
Byn är full av väggmålningar.
 
Utsikten i Perinaldo är magnifik men här vill jag inte bo.
Vägen mellan Apricale och Perinaldo är så smal att det inte  finns utrymme för att möta en annan bil och dessutom saknas skyddsräcken på  störrre delen av vägen. En suck av lycka undslapp mig efter varje kurva.
 
 I denna gränd fick vi njuta operasång.
 
Sista stoppet, Ventimiglia, här stannade vi för lunch. Pasta Puttanesca på Pasta Basta, al dente.
 
"Venti, som staden heter till vardags är en typiskt italiensk stad. Bullrig, rörig och charmig, jag gillar den mer och mer. Inget tillgjort eller tillrättalagt. 
Staden är gammal och Via Julia gick igenom stan som faktiskt har en gammal amfiteater.
Turisterna lyser med sin frånvaro förutom på fredagar då fransmännen och turisterna kommer i horder för att besöka den stora marknaden. Italienska skinnväskor är populära.
 
En vanlig söndag i Ligurien 😊
 
 
 
 
 

Lördag hela veckan

Första veckan här i Italien försvann i ett huj. Diverse inköp, en mindre vinresa (som kommer mer om i ett senare inlägg), sol, bad och vandringar, mer än så går nästan inte att få in på samma vecka.
 
 
Till detta kommer naturligtvis social samvaro.
Vi har mestadels umgåtts med våra gamla vänner, PeA och Liza, från Linköping.
Richard och jag åkte upp till Piemonte och så möttes vi alla i den lilla fina byn, La Morra.
Efter ett par dagar bland vinodlingarna åkte vi ner till Olivetta.
 
 
Under dagarna här har vi bl.a gått en trevlig vandring. Vi utgick från Casterino som ligger 1550 m.ö.h.
 
 
När man gått i nästan två timmar kommer man till en rastplats med en liten servering man befinner sig då 2330 m.ö.h.
 
 
En vacker vandring och denna gång hade vi turen att få se både getter och murmeldjur.
 
På kvällarna har vi ätit och druckit gott. Vi har haft det jättemysigt.
Liza och PeA är nu tillbaka i Sverige och vi försöker få till en vardag.
Efter en vecka med fem lördagar kan det ju annars bli lite för mycket av livets goda.
 
 
 
 

Lady i Bangkok

En lättsam blogg om mig och mina upplevelser långt hemifrån.

RSS 2.0