Höstens studiebesök

Även om man är tjänstledig från sitt arbete gäller det att förkovra sig, eller hur?
Den här hösten har vi Bangkokfruar gjort flera intressanta studiebesök på olika företag med svenskt ursprung (och ett med danskt).
 
Vi har besökt Volvo Trucks.
 
Vi var många svenskor som ville köra lastbil. (Camilla är inte med på bilden, hon fotograferar).
 
Anna, en av våra SWEOR (den enda som inte bär skyddsväst och gul hjälm på bilden), jobbar på Bangkokkontoret.
Hon ordnade med företagspresentation, rundvandring på fabriken och slutligen lastbilskörande.
 
Pandora
Den danska smyckeskedjan, ni vet.
De har 10 000 anställda i Thailand och området vi var på var jättestort. 
Kul att se hur mycket hantverk det faktiskt fortfarande är vid smyckestillverkning.
Inte konstigt att det kostar en del.
 
Vi fick lov att komma in på Försvars- och säkerhetsmässan och få information av SAAB.
 
 
 
Det var roligt att se och höra de män vi känner privat, prata för sina produkter som skickliga säljare.
Snacka om avancerad teknik.
 
Nu senast var vi på Tetra Paks hypermoderna kontor.
 
Vilka tjusiga lokaler, högt beläget nära Sukhumvit, med fantastisk utsikt åt alla håll.
 
Deras produktportfölj är enorm.
Tetra Pak har funnits i Thailand i 40 år och har här 366 anställda.
 
 
Eftersom det inte var tillåtet/lämpligt att fotografera på arbetsplatserna får ni hålla till godo med bilder på oss vetgirgiga svenskor.
Vissa bilder är mina egna, andra är hämtade från SWEA:s hemsida.
Vill ni veta mer om företagsbesöken kan ni gå in HÄR.
 
 
 
 
 
 
 

Första advent

Julstämningen stiger här i Bangkok, fast man får hjälpa den lite på traven och det är bäst att börja i god tid.
I dag var det dags för den årliga julmarknaden i den svenska ambassadörens residens.
Julmarknaden anordnas av Svenska kyrkan i samarbete med Thai-svenska handelskammaren, Svenska skolföreningen i Bangkok och SWEA Bangkok.
 
 
Det fanns flera stånd med julpynt.
 
Vi fick se ett fint luciatåg.
 
Där fanns mat från både Mammas Kök och Cajutan.
Man kunde få glögg, kaffe, bullar och en hel del annat.
 
På lotteriet vann jag faktiskt en resa.
Ambassadörens hustru drar vinsterna, undrar om hon var svettig i sin fina dräkt.
 
Richard fick inkassera vinsten för jag hade fullt upp med att sälja SWEA-förkläden till thailändare.
Kvinnan i ståndet jämte mitt blev imponerad av min försäljarteknik.
När thailändarna tyckte att förklädena kanske var lite för långa för dem, svarade jag att det är för att man ska kunna steka fläsk i shorts och slippa fettstänk på benen.
Med det argumentet sålde jag tre set.
 
När vi kom hem var det dags att adventspynta hos oss.
 
Maken har redan klätt granen.
De 100 bästa jullåtarna rullar på Spotify, solen och adventsstjärnan lyser i kapp.
 
Har dessutom fått ett tips om hur man gör för att bli sugen på glögg (vi har två flaskor kvar från förra året).
Man drar på aircondition så mycket det går, efter en stund börjar man huttra och vips så kommer glögglängtan.
 
 
 
 
 

Utanför fängelsegrindarna.

I dag blev jag inte insläppt.
 
Efter att jag tagit kopior på pass och visum och fyllt i alla papper meddelade den nitiska kvinnliga vakten, som verkar ogilla mig (och resten av mänskligheten) surt att den fånge jag skulle besöka inte fanns. 
Jag försökte tala om att jag träffat henne tidigare, men vakten skakade på huvudet.
- Hon finns inte!!
Eftersom jag har besökt samma tjej några gånger förut blev jag orolig att det hänt henne något, hon har nämligen varit lite krasslig. Samtidigt tändes ett litet hopp om att hon kanske blivit frisläppt.
 
Det var bara att traska över till caféet på andra sidan gatan, vänta på vännerna som fått lov att komma in och hoppas att de kunde få reda på vad som hänt.
 
Jag satt där under tiden och tittade på de olika transporterna som sker på gatan utanför polishuset och immigrationsbyrån.
 
Trafiken är rätt livlig och många hoppar av och på de röda små bussarna (vi kallar dem grisbilar). Det är ett billigt transportmedel, kostar 7 THB (ca 1 kr och 50 öre) för en normallång tur.
 
Samma typ av buss används av IDC (Immigration Detention Center) för att frakta fångar i, men då är de svarta och gallerförsedda.
 
Jag såg även en lite större transport med kedjade handklovsbekädda brottslingar (?).
 
Efter en stund kom mina vänner tillbaka och meddelade att enligt ryktet så var tjejen jag skulle besökt kvar inom lås och bom.
Jag får göra ett nytt försök nästa vecka och hoppas på att "den nitiske" är på bättre humör eller allra helst att hon är ledig.
 
 
 
 
 

Lady i Bangkok

En lättsam blogg om mig och mina upplevelser långt hemifrån.

RSS 2.0