Pelles lusthus.

Om ni råkar ha vägarna förbi Nyköping, eller kanske bor i trakterna, kan jag rekommendera att ni besöker Pelles lusthus vid Nyköpingsån.
 
Pelle Nilsson var en  känd profil i Nyköpingstrakten.
Han var handlare och ägare till företaget Konservkompaniet. 
När hans företag fyllde 50 år uppvaktades han av kommunen med den gamla bultfabriken vid ån. 
Den gamla fabriken från 1898 byggdes till med en lusthusdel och är numera ett populärt ställe.
 
Här serveras mat i en vacker miljö.
Tyvärr hade jag glömt min  kamera så bildernas kvalité är inte den bästa.
 
Museum, fordonskammare, konsthall och en plats för teater och musik. 
 
Pelle Nilsson gick bort år 2008 men hans lusthus lever vidare.
Museumet som bl.a visar en stor mängd skyltar från butiker i Nyköping är helt underbar.
Här finns också prylar och en köpmandisk från en handelsbod.
Mängden av prylar är överväldigande.
 
Stanna till här, ät lunch och kolla in alla grejer som Pelle samlat, ni kommer inte att ångra er.
 

Ta seden dit man kommer.

Songkran närmar sig med stormsteg och förberedelser pågår.
Det ska smyckas och köpas in diverse "vapen" och verktyg för vattenkastning.
Dessutom ska man vara rätt klädd, en blommig, bjärt skjorta är det som gäller.
De svarta och vita kläderna som många thailändare fortfarande bär är (i alla fall tillfälligt) utbytta mot färgsprakande skjortor.
 
Personalen på Foodland är redo.
 
Och titta här, i år ska även maken kunna delta i rätt klädsel.
Struken och välhängd väntar skjortan på hans ankomst.
 
Under Songkran är det många thailändare som passar på att besöka släktingar utanför Bangkok.
Ning och hennes familj for i natt till hennes hembygd i nordöstra Thailand, nära gränsen till Kambodja.
(Hon kommer från Surin, där den röda markören är placerad)
Hela famijen reste i bil och jag hoppas resan gick bra. Det är väldigt mycket folk ute på vägarna och olycksrisken är stor.
 
Så här såg det ut för ett par år sedan när vi deltog i, eller åtminstone beskådade spektaklet.
I år infaller Songkran samtidigt som påsk och vi är  kvar i stan en av dagarna sedan reser också vi norrut men bara ca 20 mil. Vi kommer kanske att fira både nyår och påsk på en och samma gång..... eller också gör vi något helt annat, vi får se.
 
Firandet väntas för övrigt bli lugnare i år, vi har ju fortfarande sorg här i landet.
Jag är inte så säker på att festprissarna låter sig tyglas.
 
 
 

Turistat i Bangkok

 
Området som vi (sju kulturtörstande expats) utforskade häromdagen är ett känt turiststråk med många sevärdheter.
Naturligtvis har vi varit där förut men nu skulle vi gå och försöka se sånt vi inte sett tidigare.
Till vår hjälp hade vi en av Richard Barrows (Tailands första resebloggare mm) nyöversatta kartor.
 
Det här är inte Richards karta utan en bild som vi såg på en av gatorna, precis vid Democracy Monument.
 
Den här stadsdelen, är på sammas sätt som flera städer eller stadsdelar i Thailand, belägen på en ö.
Om man nu kan kalla det så. 
När Rama I flyttade huvudstaden från den västra sidan av Chao Phraya River (Kungarnas flod) till den östra lät han gräva ett antal klonger (kanaler) runt området, detta för att försvåra en en invasion av fienden.
På så sätt kan man säga att stadsdelen ligger på en ö.
 
Vi möttes på en klongbåtstaxistation utmed San Sap (en större kanal) och for sedan västerut på klongen. Kostnad 9 THB.
 
 
Glada svenska "proffsturister".
 
När vi steg av möttes vi av denna fina målning. Det är den kända thailändska gatumålaren Alex Face som målar för fred som gjort den.
 
Första målet för oss turistande svenskar var Golden Mount, inte så upphetsande för mig som nyligen var där, men en bra blick över området fick vi.
 
När jag vandrar runt på gatorna i Bangkok slutar jag aldrig förvånas över hur människorna här bor och arbetar.
 
Det dröjde inte länge förrän vi blev kolossalt hungriga och som tur var hittade Carina (till vänster) ett charmigt litet fik (egentligen ett hostel) där vi kunde få oss lite till livs.
Det söta lilla stället är franskt och heter "Petit Peyton Traveloque Cafe".
Mätta och belåtna kunde vi fortsätta vår promenad.
 
Trot eller ej men jag råkade hamna bakom galler igen!
Det här är rester av ett gammalt fängelse, i parken "Rommaniart".
 
Vakttornet står kvar.
 
Här har ni "The Giant Swing", den har jag skrivit om tidigare. Vill ni ha lite info, kan ni följa länken HÄR.
 
Efter ett par tempel, visar inga bilder, de är sig rätt lika, var det dags för kaffe.
 
Vi hittade detta häftiga designhotell, Siam Siam, perfekt för en slurk kaffe.
Ewa passade på att vila benen.
 
På vägen tillbaka till skytrainstationen vid National Stadium slank vi in på Bangkok Art and Culture Center (BACC).
Känner ni igen konstnären? Han har helt nyligen fått den stora äran att tillsammans med ytterligare några gatumålare dekorera den trista betongväggen på byggnadens framsida.
Visst är det Alex som varit i farten igen.
 
I BACC pågår några intressanta fotoutställningar.
Den helt fantastiska fotografen från Brazilien Sebastio Salgado får här visa foton som är både skrämmande och vackra. Den här utställningen flyttar runt (har varit i Stockholm) och får ni tillfälle att se den, gör det.
 
 
En annan fin utställning är den om pappor.
Här fanns en hel vägg med bilder på svenska pappor.
 
Det blev en fin dag i Bangkoks äldre kvarter.
 
I helgen händer det grejer här i stan.
Jag hoppas kunna rapportera om det senare, ska bara försöka få tag på biljetter.
 
Ha en bra fredag.
 
 
 
 

Lady i Bangkok

En lättsam blogg om mig och mina upplevelser långt hemifrån.

RSS 2.0