Fångenskap och flyktingar
Det här är en Solbjörn eller som den också kallas, Malajbjörn.
Det är en liten björn (kanske världens minsta), en fullvuxen hane kan nå 160 cm (precis som jag) när den står på bakbenen.
Den äter lite av varje men föredrar insekter och ryggradslösa djur.
Den lever i den tropiska regnskogen här i Asien, men den har det väldigt tufft.
Beståndet har minskat kraftigt under en lång tid. Detta beror dels på skogsskövling och dels på jakt.
Björnarna jagas, fångas in och hålls på hemska björnfarmar. De lever ofta ett helt liv i en bur som är så pass liten att de inte kan röra sig. Om de är stilla underlättar det nämligen för grymma/fattiga farmägare att ett par gånger om dagen tömma björnen på galla via en kateter instucken i magen. Den här behandnlingen är mycket smärtsam för djuret.
Antar att ni undrar vad vi människor ska ha björngalla till.
Relaxad och nästan fri.
Enligt urgammal kinesisk läkekonst är björngalla i stort sett ett undermedel.
Gallan anses: skydda levern, bota feber, förhöja potensen, förbättra synen mm.
Det finns flera projekt som pågår för att rädda och befria björnar.
Björnar som suttit i en liten bur hela sitt liv kan naturligtvis inte bara släppas ut, de måste vänja sig vid frihet och lära sig hitta föda.
De björnar vi såg levde nu i en stor inhägnad och såg ut att må ganska bra.
Vi såg inga vilda eller ens spår av dem.
På väg tillbaka till Luang Prabang stannade föraren till vid vägkanten och undrade om vi ville titta in i en liten by.
Den här bilden är tagen i den pytteliten byn. Här bor en liten koloni av Hmongfolket.
Hmong har haft och har det väldigt besvärligt.
Under Vietnamkriget stod de nämligen på amerikanernas sida och efter det är de illa ansedda och förföljda i stora delar av sydostasien.
På 70-talet flydde många av dem från Laos och Vietnam till Thailand. För ett antal år sedan deporterades många av dem tillbaka till Laos.
Jag har på mina besök på IDC (Immigration Detention Center) träffat på flera Hmong som i nutid flytt från Vietnam.
Hur många generationer ska det ta innan ett "brott" anses sonat?
En modern hmongkvinna som försöker sälja tyger till turister.
Jag köpte ett par kuddfodral, fläckiga av lera. Jag kan inte förstå hur de lyckas hålla någonting rent. Så här i regnperioden lever de i rena rama lervällingen. De skjul som inte står på pålar har bara jordgolv så ni kan tänka er hur det ser ut.
En söt liten flicka som klätts fin för att visas upp och eventuellt tjäna någon dollar.
Jag hoppas det går henne bra i livet. Antagligen har hon minimala chanser att få en utbildning.
Att vara både kvinna och att komma från en etnisk minoritet är fruktansvärt svårt.
Hörde av en man, boende i Laos, att 60 % av studenterna på universitetet i Luang Prabang är unga kvinnor.
Efter sina studier försvinner de, han menade att de kommer aldrig ut på arbetsmarknaden. Förmodligen är de då i ålder för äktenskap och sedan är det hem och familj som gäller.
Det här blev ett ganska deppigt inlägg.
Laos är, trots värme och glädje, ett fattigt och underutvecklat land.
Resan har varit mycket trevlig och berikande och vi har faktiskt haft roligt också.
URL: http://Ghugge.blogg.se
Hemskt hur människan kan behandla djur bara för sina egna syften..usch!
Så söt flicka och det slår mig att dom som har det som enklast oftast ser så glada ut.
Förstår att det varit en givande resa och det är ju aldrig bara elände utan mycket glädje också, så klart.
Tack för intressant inlägg!
Kram