Hoppar Halloween
I kväll var det party här på Domus.
Jag tror väl att vi alla var välkomna men det verkar som de äldre spökena höll sig undan.
Unga helgon och smådjävlar var det däremot gott om.
Jag var lite sugen att ta på mig masken som maken införskaffade i Katmandu och springa runt och skrika NAMASTE. Jag la band på mig, lite rädd för vad de övriga hyresgästerna skulle tycka om de kände igen mig. Jag gillar mitt anseende som "den rara vithåriga tanten".
De här små maskerna från Kuala Lumpur är nog mer barnvänliga.
Maken planerar att ljussätta den första masken, den från Nepal, men jag är rädd att eventuella framtida barnbarn kommer att bli skräckslagna och inte vilja besöka mormor och morfar.
Kanske kan jag se till att den bara lyser för ovälkomna gäster eller när det är dags för besökande att tänka på refrängen. Det där tål att tänkas på.
I morgon är min vecka som gräsänka över, det ska bli skönt att få annat sällskap här i lägenheten än skrikande gastar som vill ha godis.
