Olivettas skyddshelgon
Jag sov lite länge i morse och tog min lilla morgopromenad vid halv nio.
På håll hördes musik och jag fick skynda hem för att duscha och byta om, något stort var på gång i byn.
Och det var tur annars hade jag missat firandet av byns skyddshelgon, San Antonio.
Musiken stod en promenadorkester från Ventimiglia för, några barn från byn är med i orkestern.
På bilden ovan tar de en kort rast.
Alla var uppspelta och glada. När jag satte mig i baren och drack en cappucino började en äldre herre tuta på sin bastuba och strax stämde en annan man upp i en aria om vackra kvinnor.
Vid elvatiden drog sig byborna och alla deras tillresta släktingar mot kyrkan, dags för mässa.
Ordningsmakten kunde ta det piano.
Vi var ett helt gäng som väntade utanför kyrkan.
Och så, plötsligt var han på plats, helgonet, för att bäras runt hela byn.
Han väger tydligen en hel del så bärarna fick byta av varandra.
Han bars nerför backar.
Han bars uppför backar.
Han fick några ord på vägen.
Vid ett stopp varnade en man mig för "la bomba", och jäklar vad det smällde mellan bergen.
Fyrverkeriet blev dock rätt fjuttigt i strålande solsken och vi såg egentligen bara en massa rök.
I och med att jag gått med i processionen och dessutom köpt en rosett (som jag inte förstod syftet med) förväntas jag nu ha god hälsa, åtminstone fram till den 13:e juni nästa år.
Nu är det strax dags för en festkväll, gastronomica e danzante.
Kanske stannar jag på terassen och lyssnar på håll, jag är i ärlighetens namn lite festmätt.
Hur kunde vi åka hem dagen innan det här?! Vilken händelse i lilla Olli 😂