Vi landade sen eftermiddag i går. Den här gången flög vi till Genova, istället för Nice som vi vanligtvis gör.

När vi kom fram till vår lilla by var allt frid och fröjd, byn ligger i bergen strax norr om rivieran, precis intill den franska gränsen.

Byn var tyst och stilla och allt andades lugn och ro.

Det enda som bekymrade oss en aning vid sängdags var om vi skulle fälla ner parasollet eftersom vinden ökade i styrka. Små angenäma bekymmer, eller hur?

Vi sov gott och vaknade i morse till en strålande dag, trodde vi.

Strax fick vi meddelanden och SMS med frågor om var vi befann oss och om vi var välbehållna. Vi förstod snart att ett nytt terrordåd drabbat Frankrike och denna gång befann vi oss inte långt i från hemskheterna.

En overklig och fruktansvärd känsla infann sig. En idiot har valt att meja ner en massa oskyldiga människor på strandpromenaden i Nice.

 

Mer än 80 personer är döda och sjukhusen i närområdet är fyllda av skadade och chockade, främst barn och ungdomar.

Tidigare idag pratade jag med en fransyska, boende i Nice, som vandrade förbi vårt hus. Hon beskrev sin oro, ängslan och rädsla. Hon har vänner som befann sig mitt i infernot och är starkt chockade, själv hade hon inte märkt något. Hon hade dock känt en konstig doft i går kväll, efteråt förstod hon att doften kom från vapen.

Hennes framtidstro har fått sig en rejäl törn.