Italienska små byar
I dag har vi gjort en liten tur med bilen. Vi åkte en bit längs Nerviafloden i dalgången öster om den vi bor i.
Här ser ni Dolceaqua. Byn ligger på båda sidor om floden och binds samman med en 33 meter lång, gammal stenbro. Det är en anrik by där den mäktiga familjen Doria hade sitt säte under 15 00 - talet. Här finns vingårdar och vinet som produceras här kallas Rossese eller vino di Dolceaqua.
Här ser ni den vackert belägna byn Apricale
Ser ni cykeln på kyrktornet?
Byn är full av väggmålningar.
Utsikten i Perinaldo är magnifik men här vill jag inte bo.
Vägen mellan Apricale och Perinaldo är så smal att det inte finns utrymme för att möta en annan bil och dessutom saknas skyddsräcken på störrre delen av vägen. En suck av lycka undslapp mig efter varje kurva.
I denna gränd fick vi njuta operasång.
Sista stoppet, Ventimiglia, här stannade vi för lunch. Pasta Puttanesca på Pasta Basta, al dente.
"Venti, som staden heter till vardags är en typiskt italiensk stad. Bullrig, rörig och charmig, jag gillar den mer och mer. Inget tillgjort eller tillrättalagt.
Staden är gammal och Via Julia gick igenom stan som faktiskt har en gammal amfiteater.
Turisterna lyser med sin frånvaro förutom på fredagar då fransmännen och turisterna kommer i horder för att besöka den stora marknaden. Italienska skinnväskor är populära.
En vanlig söndag i Ligurien 😊
URL: http://biggeros.blogg.se
Vilken tjusig by med den gamla byn ocg alla dessa fina målningar. Pasta är ju så smarrigt så jag förstår att ni njuter av välbefinnandet:)) kram