Utanför fängelsegrindarna.
I dag blev jag inte insläppt.
Efter att jag tagit kopior på pass och visum och fyllt i alla papper meddelade den nitiska kvinnliga vakten, som verkar ogilla mig (och resten av mänskligheten) surt att den fånge jag skulle besöka inte fanns.
Jag försökte tala om att jag träffat henne tidigare, men vakten skakade på huvudet.
- Hon finns inte!!
Eftersom jag har besökt samma tjej några gånger förut blev jag orolig att det hänt henne något, hon har nämligen varit lite krasslig. Samtidigt tändes ett litet hopp om att hon kanske blivit frisläppt.
Det var bara att traska över till caféet på andra sidan gatan, vänta på vännerna som fått lov att komma in och hoppas att de kunde få reda på vad som hänt.
Jag satt där under tiden och tittade på de olika transporterna som sker på gatan utanför polishuset och immigrationsbyrån.
Trafiken är rätt livlig och många hoppar av och på de röda små bussarna (vi kallar dem grisbilar). Det är ett billigt transportmedel, kostar 7 THB (ca 1 kr och 50 öre) för en normallång tur.
Samma typ av buss används av IDC (Immigration Detention Center) för att frakta fångar i, men då är de svarta och gallerförsedda.
Jag såg även en lite större transport med kedjade handklovsbekädda brottslingar (?).
Efter en stund kom mina vänner tillbaka och meddelade att enligt ryktet så var tjejen jag skulle besökt kvar inom lås och bom.
Jag får göra ett nytt försök nästa vecka och hoppas på att "den nitiske" är på bättre humör eller allra helst att hon är ledig.
URL: http://akker.blogg.se
Hoppas den nitiska damen är ledig, men så bra är det ju inte. Undrar varför hon var så grinig och ohjälpsam?
Kanske kan du bjuda på frukt eller något annat nästa gång du kommer för att liva upp henne.
Hoppas det hjälper!